31 Mars 2011

Sådärja!!!

Då va första träningen gjord. Guuuuu så skönt det va. Musklerna blev chockade tror jag Hahahaha!!! Men det va jätteskönt att komma i gång. De har några maskiner/ställningar som hjälper en med stretchningen. DE va fantastiska. Bla en som sträcker ut ryggraden. Min rygg känns sååå mycket mjukare nu av bara en gång. Jag ska nog köra på i de där maskinerna så mycket jag bara kan och hoppas på bra resultat.
Idag körde jag ändå lugnt för jag hade en "ont-i-kroppen-dag" idag. Kan inte riktigt knipa ihop fingrarna så jag kunde hålla i handtagen på vissa maskiner. + ont i huvudet, ögonen helt kibbiga, ont i öronen= POLLEN!! Men det känns mycket bättre nu faktsikt. Nästa fundering är när jag ska dit nästa gång. Imorrn kommer jag ha träningsvärk + att man ska vila en dag mellan. Mannen jobbar på lördag så det får helt enkelt bli på måndag. Det känns som Må+On+Fr skulle vara bra. Jag tror jag börjar med det så ska jag försöka få in prmenader också sen.

Provvägde mig hemma idag. Glad överaskning!! -1 kilo till så sammanlagt 16,5 so far. 1,5 kilo till kvar till jag gjort hälften. Då väger jag lika mycket som min man som är flera dm längre än mig..... Det känns ju bra. Han kallar mig för bengeten nu bara för mina höftben börjat kännas när han tar på mig. Jag tar gärna sånna namn kan jag säga. Det känns även på benen när jag ligger på sida. knäna skaver lite. Jag är ju van att de ligger mjukt inbäddade i fett. Sen måste ju jag alltid sova med en kudde mellan knäna för foglossningen som jag har. Det är ju bara snart 7 år sen min dotter föddes men det hänger i fortfarande. Tydligen så är det inte många som det blir så för men JAG lyckades att få det!! Det är lättare för oss som har överrörliga leder att det sitter kvar tydligen.

Det pågår även mycket i mitt huvud. Många tankar far runt runt. Men nu för tiden är det POSITIVA tankar. Det känns konstigt men sååååååååååå SKÖNT!!!!! Det känns som jag har förlorat en "kompis" Visseligen en elak kompis men ändå. Jag saknar henne inte men det känns lite ensamt på nåt vis. Lättsamt har det blivit i huvudet. Jag börjar känna känslor i kroppen som jag inte har känt på länge. Som tex LYCKA. För vilken underbar man och dotter jag har. Att jag är så lyckligt lottad här i livet.
Jag har tom en önskan om att sätta upp en helkroppsspegel på övervåningen så jag slipper springa in i dotterns rum hela tiden så fort jag ska klä på mig. Förrut satte jag bara på mig käder för jag visste att de passade. Nu vill jag titta så de sitter bra osv. Roligt!!