Bröllopet gick ganska bra. Tur att vi bodde kvar där så jag kunde gå o vila någon timma. Så orkade jag ett tag igen. De hade jättesköna sängar.
Det är vid sånna här tillfällen min magOP gör sig påmind ordentligt. När det blir för lång mellan måltiderna och man själv inte har kontroll på NÄR maten kommer. Man kan ju liksom inte bara gå o fråga.... Det va väldigt lång väntan från lunch till middag. Lite dåligt tilltugg till drink för en OPad och barn. Jag tyckte så synd om dottern. Hennes blodsocker sjönk till tårna. Mitt med, men jag som vuxen kan ju ändå hålla mig. Det som händer är oftast att jag blir väldigt tyst och matt. Orkar absolut ingenting. Sånt är jobbigt tycker jag. Förr kände man hungern o lite orkeslös. Men nu är det bara helt SLUT när det är slut.
Dottern blev nattens dansdrottning senare så hon va mycket nöjd ändå. Hon dansade o dansade. Skönt att se att hon har taktkänsla och kan musiken. Det blir bra att börja pianoskola ihöst för henne.
Dagen efter shoppade vi lite amningsbehåar o linnen. Sen va orken slut efter EN affär. Vad det ska bli skönt att bli vanlig igen.
14 dagar kvar nu......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar