I helgen va det kalas igen. Kul att träffa folk man inte sett på länge som verkligen KOMMENTERAR att man gått ner. Jag älskar ju det. Det går bra för mig att fika också, aldeles för bra kanske... Men det är ju så gott juh. 
Så va första passet avklarat på Friskis också. Skitroligt!! Mitt högra knä vill verkligen inte vara med men jag hoppas det blir bättre. Mina vanliga krämpor är som dom är o det är bara gilla läget. Några av dom hoppas jag blir bättre iom att jag har kommit igång med träning nu. Passet kändes ganska lagom att börja med. MEN jag blir ju så himla sugen att ha egna pass. Så jag kan välja min egen musik o rörelser..... Snart! Snart! Snart! Hoppas! Hoppas! Hoppas! Jag var iaf inte störst o klumpigast där och det kändes skönt. Jag såg hur några slet med alla överflödiga kilon på kroppen. Jag är inte avundsjuk på dom. Det va ju trots allt inte så länge sedan jag själv va där. Jag bara känner så med dom. Jag kände hur tårarna brände av lycka under passet. Jag kände mig så stolt o glad att jag äntligen va där. Men jag klarade att hålla mig, vilket psykfall man e som kan böla för en sån sak. Men då ser ni lite hur livet har varit för en av alla överviktiga.
Det jobbigaste är bara när gamla tanter orkar mer än en själv!!!! Det ska vi råda bot på snart. Nu tar tävlingdjävulen mig i örat. Så det är bara sätta fart.....
Nä nu ska jag hoppa i mina träningskläder igen o dra iväg till FoS. Ska prova ett Puls/Bas pass o se vad det kan vara. Jag jobbar kväll hela veckan o det här va min chans att få prova detta pass. Kanske inte optimalt med två dagar i rad men annars blir det ju inget förens i slutet av v. Jag går ju inte på 100% heller eftersom det är nytt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar