15 September 2011

Har man blivit en flirtkula nu!!

Haha det är såå roligt att gå bland folk o det finns en del som tittar på en. OCH flirtar lite också. Sen om dom ser ut som patrask eller är gamla gubbar gör mig inte så mycket. Jag får ju iaf lite uppskattning... Det är faktiskt en del yngre också. Jag har ju min egen prins här hemma o är glad o nöjd med det. Så dettta är ju bara lite strössel på kakan så att säga! Jag hade min orangea tröja idag så jag syntes idag också. Jag som älskar svart vare sig jag e smal eller ej. Men lite färg kanske inte skadar....

Idag fick jag ytterligare kommentarer om min FRISYR!! Jag fattar inte. Va det bara JAG som såg mig själv så enorm? Jag kände mig jämt som ett hus när jag va nånstans. Jag är ifs ganska bra på att gömma mina kilon i rätt kläder. Men ändå. Nästan 25 kilo är ju närapå en halv vuxen person. Syns inte det.... Jaja, jag mår ju bra iaf. Det är ju så mycket lättare att jobba nu känner jag nu när jag blivit lite inkörd i höstens schema. Knäna mår ju inte toppen. För att inte tala om RYGGEN! JAg skulle vilja krypa ur kroppen för det gör så ont. Jag vet att det beror på att jag är otränad. Inte allt men det mesta. Jag vet ju det. Just nu är min fattigaste tid på året. Så är det att vara egenföretagare där det är sesongsbetonad inkomst. Jag inväntar lite stålars så slinker jag direkt ner till Friskis sen. Längtar faktiskt att få komma igång. Funderar bara på vilket kort jag ska köpa. Kommer jag utnyttja gympan tro!!??!!

Här är  en bild på mig ifredags. Jag bjussar på mitt häng vid armarna också. Mitt skinn har tappat takten nu. Det fladdrar rätt bra nu tycker jag. Men åandra sidan ser det inte värre ut än vad det gör på andra otränade tjejer man ser. Men det fladdrar för att vara mig. Rumpan fladdra lite också. Som sagt lite träning på det här så bli det bra. Det syns inte så tydligt om jag har tighta brallor heller. Men det är innsida av överarmar, insida lår och rumpan det gäller.

Igår fick jag bara en sån där präktig känsla över mig själv. Barnen ( mitt eget + dagbarnet) lekte i trädgården. Jag plockade äpplen o busede med dom. De hade precis fått nyttig fiskgratäng till middag, disken fixad. Läxor o sysslor va gjorda. Jag gick in o gjorde päronmuffins. Jag kände mig som en sån där helyllemorsa!! Va konstigt det kändes. Jag vet att barnen är glad, ingen slår dom, de är hela o rena, mätta i magen, ska snart få gå in i värmen igen o mysa lite innan det är dags att hoppa i en ren o varm säng. Jag har nog blivit vuxen när jag känner att inget kan glädja mig mer! Jag har liksom aldrig sett mig som en helyllemorsa. Eller så har jag bara helt enkelt inte uppskattat mitt liv så som jag gör nu.