29 Augusti 2011

Sådärja,  Ä N T L I G E N ! ! ! ! 

Jag blir lite glad över mina små framsteg. De är små pyttesteg men ändå. Nu är jag ner på 73 kilo PRICK!! Så jag har alltså gått ner hela min 7 åring i vikt. Hon väger 24 kilo o är aldelses normalviktig för sin ålder o längd. Men hon är ju skittung att bära runt på. När hon kommer hem idag ska jag prova bära henne uppför trappan för att påminna mig hur jag hade det VARJE dag för bara ett ganska kort tag sedan trots allt. För 8 månader sen firade jag jul o mådde gott med 24 kilo till på kroppen. Men jag kunde schmacka o äta gott pga att jag hade min OPtid inbokad. Jag åt för glatta livet. Fast inte mer än vanligt. Jag tillhör tydligen de få människor som aldrig gick upp över julen. Vad betyder det? Jo att jag åt lika dåligt hela året runt. Jag åt som det var fest varje dag. Eller åt som att svälten skulle börja i morrn. Inte klokt. Även om man inte tänker på enbart viktproblemen. jag orkade ju inget.
Jag ska försöka tänka positivt nu. Jag ska tänka på de 24 jag gått ner o inte på de14 jag inte gått ner. OJ va det va lätt o skriva, nu ska det bara hända i verkligheten också. Men det har kommit en del komentarer nu på senaste så det piggar upp mig lite.

Jag undrar om jag är oförskämd nu för tiden. Jag frågar jättemånga som jag känner vad de har för stolek på kläder och vad de väger. Det är inte för att vara otrevlig. Jag bara undrar eftersom min självbild är så skev verkar det som. Jag har ingen aning om vissa saker. Jag har kommit fram till i min egen lilla undersökning att jag vill nog ha stl 27tum i Jeans när jag är klar. De flesta jag tycker är fina har den stl. Men jag undrar hur jag skulle se ut i det. Jag ÖNSKAR att jag får komma dit en dag. Jag börjar få lite "Beach 2012" ångest redan. Eftersom min B-12 är i februari när vi ska till Thailand. Jag hade ju en förhoppning att jag skulle vara i mål då. Men eftersom jag gått ner 24 kilo på drygt 7 månader. Tror ni jag klarar de sista svåra 14 kilona på 5-6 månader???? Jag känner att min tävlingsdjävul tar över mig nu.

Nu de senaste veckorna har jag funderat mycket på andra överviktiga. Ta det här rätt nu. Jag menar inte att trampa nån på tårna alls. Jag satt ju själv i den sitsen för inte så länge sedan. Så man kan säga att jag sitter o kastar sten i glashus!!!Jag är fortfarande tjock jag också.

 Men hjälp va mycket tjocka människor det finns överallt. Jag blir aldeles förtvivlad. Hur mår alla? Varför har det blivit så här? Kultur? Sjukdomar som leder till andra sjukdomar? Häromdagen va jag o handlade på ICA. Stannade upp lite o såg bara massa människor med övervikt på kroppen. Jag tjuvkikade lite i deras vagnar. Inte mycket nyttigt där inte. Jag va ju själv där.... Varför ska vi behöva äta sån skit när det finns så bra mat? Vad kan man göra för att hjälpa till. jag äter ju också dåligt många ggr, men nu för tiden inte så mycket. För mig beror det på lathet. Jag tycker inte det är kul att laga mat, men jag äter gärna god nyttig mat. Förr berodde det på ett beroende av socker. Det sitter djupt rotat så jag har det fortfarande men inte i samma utsträckning. Så JAG VET!!!  Det är ju socker i ALLT ALLT ALLT!!! Man kan inte ens köpa evanliga kyckling fileér o tro att man klarar sig från socker. Hur kan det få vara så??? I det här landet finns det ju såååååå måååånga regler om allt bla mat. HUR KAN MEN DÅ TILLÅTA SOCKER I ALLT? Jag blir galen när jag tänker på det. För när man väl tror man är duktig så är man det ändå inte. Men vem har råd o tid att leta efter all nyttig närodlad mat varje dag? Ja inte jag iaf. Men jag önskar jag hade det....

Jag önskar att alla ska få må bra o det gör man inte som överviktig. En del mår sämre än andra. Det vet jag att vissa överviktiga inte hade i närheten av mina problem fast jag va mindre än dom. MEn helt 100% kan man inte må iaf. Jag önskar av hela mitt hjärta att alla skulle få må bra. Va mycket lättare allt skulle bli då.....

Missförstå mig rätt nu. Jag står på alla överviktigas sida här i världen.