Igår va andra gången på 1 månad som jag har fått reklam från Vikt Väktarna!! Alltså, det va så skönt att INTE få skuldkänslor. Första gången så fick jag lite hjärtsnörp med det samma, men sen småfnissade jag lite för mig själv. Igår så tittade jag med ett stort leende på kortet som man kan vara med o vinna en omstyling av nån kändis om man går med nu. Jag struntar i det totalt!! UNDEBART är ordet för den känslan!!!!!!
VV har hjälpt mig med måååång kilon genom alla år. Men det har ju inte funkat. Annars hade jag ju aldrig gjort det här. De har bra grundtankar o så. Jag har många i min närhet som har varit med. Men INGEN har klarat det i längden.... TYVÄRR!!
Haha, det gick åt hel-ete med stegräkningen igår. Kontorsjobb hela dagen + sitta o titta på ett uppträdande på kvällen gav inte många steg kan jag lova.... 1803 steg på hela dagen. Men jag va på gymmet iaf. Då tar jag av mig stegräknaren. Skulle kanske prova med den på.....
Jag räknade när jag hämtade dottern på skolan. Drygt 300 steg!! Inte undra på att man är tjock när man TROR man rört sig mer än vad det är i verkligheten.
Har även lagt märke till en sak på senaste. Jag har lättare att krama folk igen. Jag är i grunden en väldigt kramig person. Men allteftersom vikten har ökat så har jag fått smärre panik över att jag måste krama folk som jag stöter på o inte sett på länge tex. Har bara tyckt att det är jobbigt att folk tar på mig. När jag har sett nån på stan jag känner igen. Bara för att slippa krama om någon eller att de ska se mig på nära håll. Men nu kramas jag gärna igen!!!!
Tänk att vikten ska göra om en som en person på det sättet. Ändra ens personlighet. Det är fler som säkert tycker att det är löjligt. Sorry det är så jag funkar tydligen!! Men NU är det bättre igen. Jag återanvänder ordet UNDERBART igen!! Har ju inte ens velat bli masserad av min man när jag har ont i ryggen o nacken. Men nu tror jag att jag ska använda mitt massagepresentkort som jag fick i födelsedagspresent i höstas. När jag fick det VILLE jag så gärna gå påengång, men vågade inte. För jag ville inte att någon ska ta på mitt fläsk.
Det har även varit såååå jobbigt att jobba. Mina värsta nojor är de så kallade "kärlekshandtagen" på ryggen. Även kallade fläskvecken!! Så när folk stog bakom ryggen när jag höll på o fotograferade tex deras barn glömde jag nästan bort att jobba. Jag bara nojade om vad de tänkte på som stog bakom mig. Det roliga i det hela är ju att en förälder aldrig tittar på nåt annat än sitt eget barn när de ska prestera. Det är bara en av alla nojor som har hindrat mitt liv pga vikten. Så hjärnspökena tog över mitt liv o gick ihop med fettet. Startat en pakt skulle man kunna säga. Pakten är bruten. Pakten kommer inte komma tillbaka, EVER!!
Jag vill dock tillägga att om det är någon som tar illa upp så är det inte er jag menar. För det"roliga" i det hela är att jag tänker aldrig så om andra. Jag bara älskar när alla stora som har självförtroende att se ut som tex hon på bilden. När jag har gått hos psykolog o pratat om det så har de reagerat på att jag aldrig tänker så om andra. BARA mig själv. Men om jag är bra på nåt så är det att klaga på mig själv.
Så här kommer en stor kram till er alla från mig!!
Jag har oxå fått reklam från viktväktarna de senaste veckorna men eftersom mitt tankesätt just nu är förvridet så tänker jag tvärtemot dig.. Alltså, jag skulle ha gett VV en chans till det hade säkert funkat denna gången så hade jag inte behövt må så här dåligt efter operationen och jag hade kunnat äta normala portioner mm. Helt sjukt, jag vet ;) Men så är det just nu men dina tankar kring det hjälper mig väldigt mycket ska du veta :)Känner även igen mig i det sociala, begränsade mig väldigt mycket pga av att jag inte trivdes med mig själv och stod ibland över saker för att jag inte ville visa hur tjock jag blivit mm. Nu tvingas jag stå över saker pga av att jag inte når bra av andra anledningar men det kommer nog att bli bättre så småningom hoppas jag (vill inte skriva om dem i detalj på bloggen). Du kräktes i alla fall inte upp maten så det var ju bra, men ibland är det svårt att äta långsamt när man är sååå hungrig. Har du kontakt med några andra som har opererats?
SvaraRaderaKram Linda
Jag kanske är lyckligt lottad men jag har inte kräkts en enda gång sen OPn. Även om jag mått illa mååånga ggr. Jag känner inte riktigt skilland på illamående, hunger o dumping tror jag. Hoppas det ska bli bättre.
SvaraRaderaVet du Linda, det är ALLTID jobbigt med sånna här grejer om man inte mår bra av andra anledningar. Försök lösa det andra vad det än är så tror jag att du kommer få det lättare med det andra med. Känner du att du vill höra av dig mer till mig kan du maila mig på anglafoto@hotmail.com Vad det än är...
VV.... har vi ju alla en relation till. Jag kan väl också tänka som du ibland, men jag petar bort de tankarna så snabbt jag kan. Jag har BESTÄMT MIG för att bry mig om MIG nu.
OPades du på CFTK?
Jag har lite kontakt med några andra som också har Op. En som ligger ett år före mig bla. Sen har jag ju fått en ny kompis här från bloggen som inte bor ca 10min bort från mig. Vi har promenerat ett par ggr o pratat om allt som har med OP att göra. Jätteskönt att ventilera med någon som sitter i samma sits.
STOR KRAM
Tack snälla du!! Det kommer kanske ett litet mejl från mig :)
SvaraRaderaKram Linda
Känslan av att kunna slänga VV's reklam direkt i soporna utan minsta lilla ångest är UNDERBAR! :-D Älskar min nya lilla magsäck och mitt nya liv. Må gott! /NinaX
SvaraRaderaLinda, mejla gärna. Jag finns här!!
SvaraRaderaNinaX, ja det är så underbart. Ha de gott.