Nu är det bara 8 dagar kvar. Jag börjar bli nervös….
Jag måste berätta för Mione också. Hon kommer nog bli lite rädd tror jag. Men hon kommer bara få veta att det är för min onda mage o så att jag ska må bättre. Man behöver inte veta mer när man är 6 år.
Tänk om något går galet! Kommer Mione veta att jag älskar henne mest av alla och jag kommer alltid att finnas där för henne var jag än befinner mig? Bara jag vaknar ur koman löser sig allt det andra. Jag klarar mig alltid, men jag vill inte göra min dotter moderlös bara!!
Måste lösa det praktiska också. Med övernattning eftersom skolan är stängd. Handla hem saker jag kan ”äta” när jag kommer hem. Måste kolla igenom all medicin jag har hämtat ut också. Ta sprutor på sig själv är ju inget jag längtar till för att uttrycka mig milt. Suck, det är ju jobbigast!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar